Archive for the Pucko Category

PUCKO LEVER!!!

Posted in Pucko, Uncategorized on December 7, 2010 by Sara Hammerzmith

Kommer ni ihåg Pucko, den puckade ipoden? Som dog?

Well… Not anymore! HAN VAKNADE TILL LIV IDAG!

Jag erkänner. Jag fällde faktiskt ett par tårar när jag såg att han började lysa..

Välkommen tillbaka Pucko! Du var saknad!

Advertisements

Pucko, I’m Thinking Of You Part.2 – The Final Solution

Posted in Pucko, Uncategorized on September 6, 2010 by Sara Hammerzmith

Okej, jag hoppas jag fick till en riktigt ordentlig rackapangare titel som fick er att undra “wOOt? en ny film?” och ja i och för sig, vem vet, en dag kanske Pucko blir film? Hur som helst, minns ni att Pucko vägrade lägga in “Thinking Of You” remixen med Katy Perry? Hursom, he striked again!

Skulle lägga in ett gäng Alter Egon låtar i iPoden, samtidigt som jag ser i min mapp att det låg en liten vilsen Marilyn Manson fil, även en Def Leppard fil. Tänkte äh vad fan, vi slänger med dem också! (inte under namnet Alter Egon dock) och skickade iväg alltihop till min lilla dator, den som ansvarar för att Pucko håller sig uppdaterad. Def Lepard lägger jag in som Def Lepard, Alter Egon läggs in och sorteras om med de gamla låtarna så det blir två välstrukterade album (att jag sen inte har någon direkt pejl på vilka låtar som ska vart är en annan sak) men Marilyn Manson väljer jag att lägga in under min kategori “Blandat”.

Visst, jag har redan Marilyn Manson som artist i min iTunes, men det är bara ett album, “Eat Me, Drink Me”, och att förstöra den fina struktur som nu finns i “mappen” Marilyn Manson genom att lägga in sladdbarnet “Personal Jesus” skulle liksom förstöra allt. Så jag valde att lägga in den tillsammans med Blue October, Len och ja, EGENTLIGEN remixen i “Blandat”. Lägger in, den uppdaterar, kollar för säkerhetsskull att Alter Egon kommit in (“Upp Med Hakan” abstinens javisst!) passar då också på att kolla om “Personal Jesus” kommit in.

Vilket den inte har. Jag bara “VAD I HELVETE BLIR DET?!” *going bezerk* så jag gör ett litet experiment. Jag skriver in “Ulike” som artist på Marilyn Manson, och i samma veva skriver jag in “Forskjell” som artist på Katy Perry.. provar igen… ser inget om att något skulle ha lagts in på datorn. Så jag tar upp ipoden och kollar.

Mötley Crüe… Reckless Love….Sabaton…. ULIKE! Klickar in. Ett spår, “Personal Jesus – Marilyn Manson”.

 Jag klickar ut mig igen, ber en still bön, scrollar upp lite… Mötley Crüe… Lordi…. H.E.A.T…. Gotthard…. FORSKJELL! Klickar in. Ett spår, “Thinking Of You Remix – Katy Perry”.

Jag vet inte hur man ska beskriva den här känslan. Det var PEACELOVEFLOWERPOWER nästan som den där rosa smileyn på MSN, nästan så sprang man omkring! Äntligen. Efter… en vecka… fick jag ÄNTLIGEN in den! Nu fattas bara att hörlureingångenska börja funka också så är allt lungt! Jag tror det är Blue October som egentligen är den stora boven i det hela, de ville ha Len och “Blandat” för sig själva så de stötte på Katy Perry… damnit, Justin Furstenfeld! Du kan inte få allt!!!!!

Ja, vad ska jag säga? Det är bra skönt att man ibland, trots allt, kan lita på Pucko!
// Sara

Don’t Walk Away

Posted in Pucko, Uncategorized on August 30, 2010 by Sara Hammerzmith

En av de där lite bättre och mysigare låtarna med Danger Danger, it’s a big big shame att de inte spelade den live på Rockweekend. Kanske Ted Poley kör den på Stockholm Rock Out? Vi får hoppas det!

Okej, det här inlägget var tänkt att bli tillägnat Lordi det här också, men såklart händer det andra saker som måste tas upp! Så vi börjar med det. Vad tror ni det handlar om? Nej, faktiskt, det handlar faktiskt inte om Crashdiet, men tack för att ni fick mig att nämna dem! *even more hits*. Nej, det handlar såklart om Pucko. Pucko has striked again!

Okej, ja, vad gjorde han idag då? Jag kan ju tala om till och börja med att han fortfarande inte har lagt in “Thinking Of You”, och jag beräknar få min Katy Perry platta imorgon, den nya ni vet, så får vi se om det enbart är en bojkott på den specifika låten med Katy, eller om det är en stor Katy Perry diss.

I alla fall, idag skulle jag jobba för första gången den här veckan, eller, första gången på egen hand! Och påvägen ner till stan predikar Pucko för mig om att hans batteri är slut, det enda jag kände var “attans!” men sen medans jag jobbade så glömde jag totalt bort att han var urladdad, och hoppade på en buss som tar lite extra lång tid hem (bara för att jag totalt älskar att sitta och lyssna på musik i sådana sammanhang) och då slår det mig när bussen åker, när jag försöker trycka igång han att “attans! Han är ju urladdad!” så kommer det där äpplet fram, sen slås lampan på (jag har alltid min ipod släckt, men lampan tänds när den är urladdad och sen säger den att den är urladdad) men till min stora förvåning startade han faktiskt!

Han sa att han hade kanske en dryg 2% batteri kvar, och det räcker ju för att sätta på “Bed Of Nails” med Alice Cooper, och kanske upprepa den ett par gånger (man måste välja låt noggrant när det här uppstår!). Sitter och njuter av låten. Sen närmare det sig slutet, och jag ber att jag ska kunna starta om den.Tittar ner, jaha, 10 % batteri… då kunde man ju lätt spela om den! Sagt och gjort.

Dags att spela om låten igen. 30% Batteri nu. Jaha. Men då kan vi ju slå på stort och byta till Reckless Love, eller vad säger ni? När jag väl sen skulle gå av bussen hade jag kanske 38% batteri totalt.

Pucko måste vara den enda ipoden i hela världen som ökar batteri mer och mer för ju mer den används. Men tack Pucko, det betyder allt!

NP: Poison – Alice Cooper
// Sara

Pucko, I’m thinking of you!

Posted in Pucko, Uncategorized on August 29, 2010 by Sara Hammerzmith

Okej. The Hillywood Show är ett par tjejer, Hilly och Hannah Hindi, som gör asbra Twilight parodier, och de har en häftig remix med Katy Perrys “Thinking Of You” i New Moon parodin.

Grejen med den låten är att den är så sjukt bra, det är en såndär låt som man skulle kunna ha ENBART den låten så skulle allt vara bra! Så, jag kom över en liknande remix till den de har i filmen, och tänkte att “åh vad gött det ska bli att gå ut i skogen med det här dunkandes!” Lade in den i iTunes, för att sedan lägga in den, tillsammans med Lita Fords nya album.

Helt inne i min egen värld där jag satt och tittade på Gilmore Girls och åt kalaspuffar hör jag hur datorn plingar till. Pucko är färdig! Greppar honom och går ut. Går in på “Blandat” (där jag lägger alla artister jag bara har enstaka låtar med) och ser till min fasa att det finns bara två låtar där! “Ren – Servant Of Evil” och “Jump Rope – Blue October”. Inget “Thinking Of You – Katy Perry”. Nehe, går hem igen för att prova igen. Nej, den lägger inte in den. Jag borde egentligen fatta att man ska inte lita på något som heter Pucko, men han klistrade ju faktiskt ihop “One More Time” (efter många om och men) så det måtte la gå?

Här någonstans kommer jag på att det kanske är en VMA fil, något som har en tendens att inte fungera alls i iPods, så konverterar den efter mycket om och men till en AAC (i den nya iTunes hittar jag ingenstans!). Försöker överföra igen, men den lägger inte in den! Nehe – Okej, då kanske det är iTunes som är dumt! Tänkte jag, och skickade upp låten till en tredje dator, eller, Musikdatorn som jag kallar den. Datorn håller på att, eller, Compaq heter han egentligen, men ja, han håller på att slänga in handduken, men han är den enda dator i hushållet som har varenda skiva inlagd på sig (förutom min lillebrors musik), varenda liten låt, ja allt! Och den iTunesen har inte heller blivit uppdaterad sen 2005 eller något kanske, så den kan jag med och den kan jag lita på! Lade in remixen där, konverterade, skickade ner till Dellen (som min laptop heter) och la in den, och nu SÅG JAG att den hette “M4A” (vilket är iTunes format, trots att det heter AAC konvertering)

Nu då? Nej. Vet ni vad. Pucko verkligen vägrar! Sen slog det mig, han kanske tycker det är jobbigt att lägga in bara en låt? Så skickade över “They Don’t Care About Us” med Michael Jacksson och en remix på “PokerFace” (Lady Gaga om ni inte visste det!) så nu skulle det vara hela 3 låtar. Det måtte väl gå? Jo men visst! Nu lade han in låtar! Nöjd var jag allt. Tog honom och gick ut…. Bara för att inse att jo visst la han in låtar – både Michael  Jacksson och Lady Gaga… MEN ÅTERIGEN SÅ STRUNTADE HAN I KATY PERRY!

Jag har sen dess försökt lägga in den tre gånger utan större resultat. Just nu sitter jag och dunkar den i datorn till mina föräldrars förtret, och är frustrerad över hur jag återigen kunde gå i fällan att lita på något som heter Pucko!

// Sara

Sagan Om Pucko

Posted in Pucko, Uncategorized on August 24, 2010 by Sara Hammerzmith

Min käre ipod, en (numera) blå iPod Classic vid namn Ladygaga (japp i ett ord) slutade fungera tidigare i år, runt årsskiftet, efter att jag på något vänster hällt saft i henne (snälla, hon var ju törstig!) efter detta lilla missöde kom tappert den lille blå iPod Shuffelen till min räddning, och fick således namnet “Little Buddy”. Eftersom det är ju vad han är – min lille kompis.
Han och jag var bästa vänner – han kunde bara ta 240 låtar, men han hade en styrka ingen annan någonsin sett! Varje dag var vi ute och gick – han följde med mig överallt. Stallet (han bjöds dock aldrig på saft), konserter, till mormor, till skolan… Ja överallt! På Engelska C lektionerna brukade han sitta och gunga på min skolväska när jag själv satt och lyssnade på Alice Cooper (eller läraren, beror ju helt på!)
Vi hade det bra, och det var ju en självklarhet att han skulle med till Sweden Rock!
Tyvärr slutar det där. Sista natten mellan 03 och 08, kom några predators in i mitt tält och helt HÄNSYNSLÖST tog Little Buddy ifrån mig. Dem tog Little Buddy, rev våran framtid isär. Jag vet inte hur Buddis mår idag, eller om han ens lever!
Hela bussvägen hem ifrån Sölvesborg var, ja, ett helvete! The Ark på högtalaren på lägsta volym (eftersom headsetet också följde med kidnapparna)
Så ja, vad fan gör man nu tänkte jag? Jo, det finns inte så mycket egentligen. Att skaka liv i Ladygaga. Vilket givetvis inte gick, men då… lyste den. Den där… dammiga… vita. (tror jag?) iPoden.
Ipoden som jag fick när jag fyllde ja, 15 kanske? Eftersom den är så gammal har den inte ett lika fräsigt namn som de andra två, men vi kan kalla honom för Pucko, för det är precis va han är!
Jag vet att jag slutade använda honom för att han CPade så mycket, han hade nämligen en tendens att klippa av låtar mitt i. Ibland hängde han sig och stängde av sig bara för att sen säga “SMILE! YOU’RE IN CANDID CAMERA!” när man har svurit åt honom så mycket att hela jordens befolkning stannat upp.
Bara det här är ju en anlening i sig att aldrig igen använda den här iPoden, men jag tänkte att det kanske var min gamla dator som hade virus, och att det skulle bli bra när jag bytte ut all musik på den till min laptop.
En annan sak med den här ipoden är att hörlureingången är lite paj. Vänster hörlure funkar, och ibland, en sisådär 1 minut en gång i halvåret, funkar även höger. En fiffig lösning på det här är att dra ut sladden lite halvt, så den sitter halvt i, man får dra upp på högsta volym för att höra något och man måste alltid hålla i den för att den inte ska glappa, men det funkar ju!
Återigen, det här borde vara anledning nog till att ALDRIG använda denna iPod igen.
Nåväl, jag bytte ut alla spår och allt, och den skötte sig mycket fint. Hängde sig bara på band som RATT* och Pretty Boy Floyd*, artister som man egentligen inte bryr sig ett piss om, men det ser bra ut att ha dem där*. Så då är ju allt lungt eller hur?
Igår fick jag min efterlängtade skiva, “Reckless Love” med just bandet Reckless Love. La in den, och allt funkade prima!
Pucko har förövrigt vid det här laget, trots sina brister, hunnit bli min bästa vän. Han är med mig överallt. Anytime, Anywhere.
Idag skulle jag, som varje dag, gå ut i elljusspåret lite grann. Eller ja, så lite man nu kan gå i ett elljuspår. Gick där och tänkte på den reckless love jag och S ska ha när vi träffas (alla vet att när två lejon möts så blir det dunder och fyrverkerier!) lyssnar på Reckless Love kanske bästa låt – “One More Time”. Mitt i andra refrängen, som enligt författaren till den här texten är den bäste (vilket i sin tur kan bero på den otroligt sexiga dansen Olli gör i videon, något som totalt etsat sig fast på näthinnan) så byter den låt. Det regnar lite, så tänkte att kanske kom det ner en vattendroppe i silikonfodralet och jag råkade komma åt.
Rewind, spola fram lite i låten.
Samma sak händer. Den byter låt.
Vad i…?
Rewind, spola fram lite.
Den byter låt igen.
Helt plötsligt har alltså Pucko bestämt sig för att klippa av “One More Time”. Pucko har bestämt sig för att klippa av “One More Time”. Reckless Love’s bästa låt.
Det är nästan så att man går bärsärk, för, once Pucko har klippt av en låt, så sätter han aldrig ihop den igen.
Nu vet jag inte – Kanske är det så att Pucko har jävligt kass humor och bara vill jävlas, kanske är det hans “twisted kind of way” att visa kärlek, eller så är han bara desperat på uppmärksamhet.
Jag vet inte, och kommer aldrig att få veta.
Men jag vet en sak; Namnet Pucko är välförtjänt.

SLUT.

* = Ta inte det här seriöst. Det är klart att både RATT och Pretty Boy Floyd är viktiga band.